Matens effekter

Man strävar alltid efter att få ett som jämt blodsocker som möjlig och att hålla sig inom målvärderna som jag skrev om i går. En sak för att göra det är ju att tänka på vad man äter. Är det snabba kolhydrater långsamma kolhydrater. Mycket fiber som har en väldigt god inverkan med långsamma höjningar osv. Det är därför av vikt att äta rätt och försöka se till att man få i sig just mycket fibrer som hjälper till att hålla blodsockret på en bra nivå. Vissa grönsaker har ju mer eller mindre fibrer i sig. Rå moröttera tex gör inte så stor effekt på blodsockret att man behöver ta insulin för det men om man äter en stor mängd kokta och framförallt morötter som är kokta lite för länge behöver jag dosera insulin för. Så vissa grönsaker kan ha lite olika effekter beroende på hur de är tillagade. Som exemplet morötterna. Råa morötter behöver ju tex tuggas mer en kokta och äter man kokta så känner man en mer söt smak än om man sitter och gnager på en rå morot.

Frysta gröna ärtor är en jättebra källa för bra fiber. Personligen tycker jag om denna lilla kula. Som liten kunde jag tina ärtor under vattenkranen och i ett durkslag och sedan äta som godis framför tv. Något som den lilla sockerpinglan Emma också kan göra. Men blir nog oftast när skåpen redan är tomma på choklad, godis och chips. Men det är något vi alltid försöker ha i frysen, funkar nästan till allt.

En annan effekt av mat, måltider och insulin är just tiden mellan dessa saker. Som en diabetiker och även ”friska” människor borde göra är att äta regelbundet, frukost, mellis, lunch, mellis, middag och kvällsmat. Här äter vi varannan timme under ca 12 timmar. Men sedan kommer det ju 10-12 timmar utan mat, vad händer då? Många gånger vid frukost så behövs det dels extra insulin i en ändra kvot ni vet 500/ dygnsdosen = x kolhydrater per enhet insulin som vi var inne på i går. Men just frukost och även ibland kvällsmaten är många gånger dels lite sötare. Men framför allt frukost så har kroppen inte fått mat på en lång stund och kroppen har även inte fått något måltidsinsulin vilket gör att man oftast behöver ändra kvoten till kanske 300/ dygnsdosen = x kolhydrater per enhet insulin. Det blir ju lite skillnad. Vi kan ta Gabriel som exempel här han har en dygnsdos på 18,6 enheter i snitt. Vilket gör att på morgon tar 1 enhet insulin hand om 16 kolhydrater medan till lunch tar 1 enhet hand om 26 kolhydrater.

Gabriels frukost brukar hamnar på ca 30 g kolhydrater som han knappar in på sin pump resultatet av det är ju nästan 1 enhets skillnad på frukosten. Nu har vi haft jättestora problem med att få Gabriel kurva lite flackare på just morgonen. Vi har labbat med kvoterna dvs ändra 300 till 250 till 350 osv. För att se om vi kan för ner bergstoppen. Vi har även börjat ge honom insulinet tidigare så han mer eller mindre äter sin frukost med känning för att minska rekylen 1-2 timmar efter frukosten. Ibland har kurvan varit bättre framför allt på helgerna eller när han ledig. Så vi har misstänkt att det kanske är något han omedvetet tänkt på när han ska till skolan, osv. Men jag tror mig har hittat den verkliga boven i dramat nu. Maten.

Vad är det då med maten som spökar. Detta är ju något som jag har undermedvetet haft kolla men jag har inte kopplat ihop det med Gabriel och hans diabetes. Jag äter numera Kvarg och hallon och/eller blåbär till frukost. Dels hjälper det mig att hålla mig mätt dels är det inga jätte mängder med kolhydrater i det. Och det inget gluten i sig. Sedan jag fick problem med andningen och mikroinflammationer runt lungor och boven i det dramat var just gluten. Så jag äter sällan smörgåsar och liknade då även om utbudet på glutenfria smörgås är stort idag jämfört med för 20-30 år sedan. är det inget som lockar jättemycket. Men innan jag valde just kvarg med bär har jag letat mycket efter andra produkter för att få en bra start på dagen. Något som är väldigt bra och gott är ju havregrynsgröt. Men något som jag har fått redan på senare tid är att väldigt många för en raket i rumpan och man stiger högt blodsocker och sedan efter ett par timmar dimber man igen och blir till och med låg. Detta hände mig mer eller mindre varje gång jag åt just havregrynsgröt.

Det Gabriel äter ofta till frukost är Havrefras. Det var nu har gjort är att byta havrefras mot något annat som han och gillar i fling väg som inte är nyttigare men tusan vilken effekt det har haft på hans blodsocker de gånger vi testat med Cherrios istället. Eller runda flingor som han säger. Från att ha ett blodsocker som varit uppe och vänt på 15-16 mmol/l innan det gått ner blir det nu blodsocker på 8-9 mmol/l. Det gäller att hitta alla knep för att lyckas med det perfekta blodsockret. Gabriel är ju fortfarande väldigt petig med det han äter så man får göra det bästa av situationen.

Blodsocker enligt CGM i skrivandets stund Gabriel 7,9 mmol/l & Henke 5,3 mmol/l

Share