Ibland känns det som om man kämpar och kämpar utan resultat. Även om det inte är sant är det väldigt frustrerande när man försöker få allt rätt för att få till bra och utmärkta värden på både mig och Gabriel. Men ibland har diabetesen en egen vilja. Man försöker hitta väga till den gyllene kurvan, en blodsocker kurva som håller sig inom 4-8mmol/l en hel dag och en natt. Jag lyckas ibland med mig själv att ligga 95-98% av tiden inom det området. Men det är så mycket svårare med Gabriel. Även om det kan i verkligheten är så när hans Dexcom sensor lever loppan. Vi satte en ny sensor på honom i måndags på magen där vi brukar få bra sanna värden utan problem. men denna gång stämmer det bara ibland vilket leder till att man måste sticka mer frekvent i fingrar och hantera falsklarm titt som tätt. Igår tex var han hos en kompis en stund enligt CGM låg han bra till lite högt. 7-10mmol/l men i verkligheten hade han värden runt 4 hela tiden och han käkade druvsocker som godis för att hålla BS över 4 hela tiden.
Men ”utbildningen” av Gabriel går framåt och över förväntan. Han klarar numera av alla moment i insulinbyte med över seende av oss utom just att sätta nålen. Men Tack vare TruSteel som infarten/nålen heter går det sticka honom på några sekunder mot 2 timmar när det var som värst.
Så trotts att det finns många ljusa stunder blir man ibland bara trött på allt vad diabetes heter. Men för den skull kan man inte skita i det utan man behöver bita ihop och göra det bästa som går hela tiden. Det är ju en ”kompis” som kommer finnas med oss hela livet, det är en Never Ending Story helt enkelt.
Men vill man se ett slut av denna följeslagare som behövs det bidrag till forskning. Barndiabetesfonden är den största insamlingen i Sverige som stödjer och delar ut pengar till de som forskar och ser till att hitta lösningen på denna stora gåta.
Senaste kommentarer