En liten elektronisk plastbit….

Ni som har mig på facebook såg säkert att jag vart lite frustrerad igår kväll. Vad hände exakt då? Så här är det. För att Gabriel och min insulinpump ska funka optimalt med Control-IQ (Gas och Broms av insulin) så krävs en fungerande CGM (continues glukosmonitor). Som det är nu är det enbart Dexcom G6 som fungerar med den pumpen. Men det fina med pumpen som ni sett i tidigare inlägg är att den går att uppdatera och göra kompatibel med nya tekniker. Dexcom G7 lär komma inom ett år och är tänkt att vara en enhet med både sändare och sensor i ett. Vad innebär det då?

Idag är dexcom G6 en separat sändare som håller i ca 3 månader eller 100 dagar och sedan har man ett antal sensorer som man byter var 10 dag så det är 2 olika enheter som måste samarbeta för att kunna registrera ett CGM värde som sedan sickas till våra pumpar och telefoner. sensor går in i huden och hämtar ett glukosvärde från väska som finns runt muskler och vävnader. Det är därför ett värde från CGM ligger ca 15-20 minuter efter vad ett värde från ett stick i fingret gör. Pga av att Gabriel är lite tunnare än mig och inte så stor finns det begränsat med ställen som man kan sätta en sensor på. Där av händer oftare med honom att han får sensorfel även om det blivit bättre senaste tiden. Men det som hände igår var att Sändaren den som ska hålla i 3 månader dog batteriet i efter bara 1,5 månad. Hade det varit en Dexcom G7 hade både sändare och sensor suttit i ett och det hade ”bara” varit en liten stund utan värden. Nu blir effekten att Gabriel blir utan CGM värden i sin pump. Upp till kanske 5-6 dagar beroende på hur snabbt företaget som tillhanda håller CGM arbetar. Men hade det gällt pumpen kunde jag ringt klockan 23:00 och fått hjälp men då det enbart är en CGM måste jag felanmäla det på en vardag under kontorstid. Dvs måndag morgon kl 8… Och den la av under fredag kväll så bara där förlorar vi x antal dagar.

Vad innebär detta för oss som tar hand om Gabriel diabetes och han själv då? För det första så för vi ju inga värden till pumpen som jag äntligen hade hittat rätt i alla doser och kvoter för att få honom i ett högt målområdets värde. Där arbetar men ju med pumpen teknik att kunna Gasa men framför allt kunna bromsa insulindosering. Man gör ju alltid lite små justeringar i inställningarna så där förlorar vi ett antal dagar vilket betyder att när vi får sändaren igen så måste vi hitta tillbaka. Men tack och lov så händer det inte jättemycket på en vecka. Men det som då värre är att det blir lite större risk för känningar nu utan CGM då vi just som skrev ovan att vi förlorar bromsen. Vilket då också betyder att vi går från 2-3 stick i fingret till kanske 15-30 stick i fingret per dag. Vilket betyder att vår lilla hjälte kommer tröttna på sin lilla kompanjon…. Gabriel är ju inte tyvärr där riktigt att han känner när han är låg eller håg i kroppen. Det är först när han är riktigt låg som han kan känna det men göra han något roligt så glömmer han känna efter. Så vi har sagt att vi ska försöka hålla nere sticken bara han känner efter hur han mår. Men visar det sig att han är låg hela tiden blir det ju mer stick. Det blir ju också att Gabriel blir lite mer låst. Han har ju kunnat leka med klasskompisar osv i området för att vi kunnat följa honom på distans de har kunnat vara ute och gjort bygden osäker. Men nu måste Åsa eller jag sitta som ett klister på honom. Sedan är det ju nätterna som varit så bra pga Control-IQ. Pumpen har då bromsat och gasat där det behövs och han fått ett jämnt blodsocker. Inatt har vi varit uppe och hävt en rad låga värden då bromsen försvunnit. Åsa fick inte mycket sömn inatt då hon hade första passat (skitpasset) och somnade först efter jag börjat mitt och hävt 3 känningen. Det lär bli lite tempbasal kommande natt heller lite sömn och bs värde på 8-10 än att inte få sova allas och ett värde som slickar 4 sträcket hela natten som det varit i natt.

Den lilla grå plastbiten som är älskad och hatad, älskad när det funkar och hatar när den krånglar.

Share