Lyckligt lottade

Vi är dom lyckligt lottade!

Varje år insjuknar nästan 900 barn med Typ 1 Diabetes. Varje år är det 900 nya familjer som börjar leva med den autoimmuna sjukdomen diabetes. Får så är det för varje barn så är det ju en omställning för hela familjen. Vi var dom lyckligt lottade då vi har personer runt oss som förstår och kompisars föräldrar som ”vågar” ta med sig Gabriel på lekträffar. Tyvärr är det så att många familjer som blir drabbade blir också av med nätverket av vänner och släktingar som inte känner sig trygga med att ha ett barn med typ 1 diabetes hemma hos sig. Dagens teknik har gjort så att man kan följa blodsocker på distans så länge tekniken fungerar. Vilket gör att man många gånger kan lämna ett barn hos en kompis för vanlig lek och bus och fika. Ta en bild på fikan/maten skicka till diabetesföräldrarna och de kan uppskatta hur mycket insulin som behövs. Det behöver inte bli perfekt, det räcker med okej. Ställ frågan vad behövs för att ditt barn ska kunna leka med mitt barn. Kommer hen och frågar dig kan inte jag få leka med ….. självklart går det lösa. Känns det jobbigt och obekvämt med ett ”sjukt” barn bjud med en av diabetesföräldrarna och passa på och fråga vad behöver jag veta för att kunna ta med hen efter skolan nästa gång det ska lekas?

Jag har alltid varit öppen med min diabetes har aldrig gott undan för att ta en spruta. Är det någon som undrat var jag sysslar med som har jag berättat vad som pågår. Nu mera visa jag med bla ett armband att jag har diabetes för att öppna upp för fler frågor. Självklart är det en billig livförsäkring om jag skulle hittas medvetslös. Så länge det inte är en besserwisser som tror veta att jag behöver mer insulin för att vakna. Man ger ALLTID söt som honung, sirap eller flytande glukos till en medvetslös diabetiker samtidigt som man ringer ambulansen. Smidigast genom att lägga en sträng på ett finger och sedan gnida in det på tandköttet. Där finns ytliga blodkärl som kan ta upp sockermolekyler som inte är förstora direkt och skicka en lite boost till kroppen så man piggnar till och kan svälja.

Gabriels kompisar och kompisars föräldrar räds inte att ta hem Gabriel antigen med någon av oss föräldrar eller själv när tekniken fungerar. Det enda vi önskar är att någon finns hemma med telefonen laddad och kan ta emot samtal. Vi håller koll. Byts tv spelande mot tex studsmatta och man undrar vad behöver vi tänka på nu finns vi bara ett sms eller samtal bort. Vi är lyckligt lottade som har dem runt omkring oss som ställer upp på detta. Gabriel tycker att diabetes är jobbig ibland men finns det en vän som kan få honom på andra tankar är det GULD värt. Och så är det för många, många barn med Typ 1 Diabetes. Vi behöver alla en vän att gå till! Tyvärr finns de barn och familjer som inte har det stödet. Så vi är de lyckligt lottade!

Dela gärna detta inlägg på Facebook för når det bara en familj till med någon som inte vågat att ta med hem en kompis för att hen har diabetes och det skulle öppna upp för den möjligheten att det faktiskt går. Då skulle jag bli jätteglad. Men gladast skulle den drabbade familjen bli! Vi behöver alla en vän!

BIld av Amanda McConnell från Pixabay

Idag var det borde givande och jobbigt att skriva denna text det kom en och annan tår när jag skrev…