Scones

Älga kliv

Lördag morgon!

Då det är första helgdagen på rätt länge som det inte är ett byte av infusion set CGM eller någon annat diabetes relaterat tänkte jag överraska familjen med lite nybakade skotska scones till familjen. Det är ju något som jag själv inte längre kan äta och så pigg var jag inte att jag ville baka 2 olika omgångar. Men sagt och gjort efter morgon duschen börjar plocka fram lite till baket och märker att tider rinner iväg. Gabriel behöver komma upp och få lite insulin på sin morgonkvot så att blodsockret håller sig bra. Så inom 20 min behöver han ta insulinet och samtidigt får det inte gå för lång tid från det att han tagit insulinet till han börjar äta då han ligger bra men på det lägre hållet strax under 5mmol/l. Så med kladdiga händer går jag och ropar på Åsa så hon får stiga upp och dubbelkolla att Gson är upp och förbereda honom på att ta insulin. Jag har gjort om scones receptet lite och räknar i huvudet att 35 kh blir nog rätt bra. Med tanke på storlek osv. Delger Åsa informationer. Åsa sprider informationen till Gabriel, och hoppar in i duschen.

Nu märker jag att det är något som osar bränt. Vad är nu detta tänker jag till jag kika in i ugnen… Nu är det ju så här att vår underbara dotter har distansundervisning 3 dagar i veckan och när hon är hemma själv sätter hon gärna igång och bakar och fixar, vilket är jätte kul. Men hon förstår inte vikten av att röja upp efter sig och kanske torka upp när diverse socker lösningar rinner ner på botten av ugnen. …det rycker kraftigt och jag tänker mig inte för utan rycker upp ugnsluckan och ut väller ett svartmoln av stickade os. Sliter upp altandörren som är precis jämte ugnen för att få ut rökmolnet. PIP PIP PIP tjuter det i hela huset! Åsa satte visst på skalskyddet på larmet när hon gick och la sig efter hon somnat i soffan igår.

BIld av OpenClipart-Vectors från Pixabay

Det blir älga kliv ut i hallen för att knappa av larmet. Det osar verkligen illa i hela huset. Lätt frustrerade letar jag fram degskrapan och försöker fånga upp det värsta av stinkbomben som flyter på botten av ugnen. Varm om fingrarna och isade kallt då det är -13 ute men tack och lov gick inte brandlarmet också. Det gäller att hitta positiva saker med allt….

Jag har lyckats få ut det mesta av sörjan och torkat hjälpligt rent i ugnen då kommer lilla frun strosande från övervåning och duschen.

-Vad är det som luktar säger hon frågande.

-Hmmm du märkte inte larmet som tjöt för en stund sedan???

-Nä jag var ju i duschen.

Sjöng som en lärka troligen tänker jag…

Slutet gott allting gott inklusive sconesen.

Kan också säga att Control-IQ funkar bättre och bättre på oss båda. Men båda behöver fin justeras lite till för att bli perfekt men oftast ligger vi nu 80%-90% i målområdet.