sommar

Sommar, SOL, bad och glass i stora lass.

Efter 5 dagar på Getterön kom vi hem till ett varmt hus. Tur att det är AC i bilarna numera då både hund, barn och även lilla jag inte älskar att åka bil i 32 grader. Vi har haft en underbar tid i stugan som vanligt. Vi saknar alla Åsa redan trots att 1 dygn inte ens har gott sedan vi lämnade kvar henne på Getterön så hon kan njuta några dagar till innan hon hoppar in och jobbar en vecka, som säkert blir årets varmaste vecka.

Den nya och handikapps anpassade bryggan på Getterön 5:e vik. Bilden hämtad från Visitvarberg.se

Hur har det gott att hantera diabetes i värmen då? Behöver man tänka på något så här i värmen. Det har faktiskt gått jättebra, Jag har varit runt 95% i TIR (time in range) vilket jag är extremt nöjd med med tanke på glass, gomat och kanske någon öl och pinkgin 😉 . För gabriel har det också gott väldigt bra lördag- tisdag kväll snittade han också på 80-90% TIR vilket är riktigt, riktigt bra med tanke på allt bad och det där glassmonstret som måste stillas varje dag. Men vad hände på tisdag eftermiddag/kväll då som gjorde att värde blev sämre?

Det är ju så här att inuslin är en färskvara som ska förvaras i 2-6 grader när det inte sitter i en insulinpenna eller i en insulinpump. Det som händer med insulin om det blir för kallt är att det blir lite grumligt och är då bara till att kasta. Detta var det inte som hände denna gång. Utan i stället så var det nog så att insulinet blev lite varmt och tappade kanske 30% av effekten. Hur kommer detta säg då. Som ni ser på bilden ovan finns det inte många skuggiga ställen på 5:e vik på Getterön. Insulinet ska inte ligga i solen utan bör ligga svalt och utan solljus, ja solljuset kan också förstöra insulinet med det tar längre tid än ren solvärme. Det jag misstänker hände var följande Gabriel tar av sig pumpen när han ska hoppa i vattnet och lägger pumpen på bryggan och springer sedan i. Med slangpump som Gabriel och jag har måste man plocka bort pumpen från kroppen vid bad och dusch osv. Vi stänger även av Control-IQ om pumpen skulle fånga upp en CGM signal och tycka att man tex ligger högt och ger extra dos vilket leder till fler problem. Från tiden att jag la ner pumpen i hans väska eller virar in den i en handduk gick det kanske lite för lång tid. Bryggan var varm och det var typ 32 grader i skuggan hur varmt i solen kan jag inte ens gissa. Men det tar inte många minuter för att det blir för varmt. Pumpen kan varna om den är för kall vilket den gjort någon gång för mig på kallaste vintern när jag inte gömt den tillräckligt i kläderna. Om den varnar för varmt vet jag faktiskt inte. Men så fort det blir lite för varmt börjar nedbrytningen och effekten av insulinet blir sämre.

Om nu pumpen är så känslig för värme varför lämnade vi inte den hemma i stugan? Det är ju så att en liten stund utan pumpen igång på kroppen är ingen fara men går det upp mot en timme måste man ge lite extra insulin, för den missade basaldosen som man inte fått när pumpen inte satt på kroppen. Basal dosen skiljer rätt mycket på Gabriel från en timme till en annan. Så vi försöker undvika det i största mån helt enkelt för att inte behöver räkna och analysera hela tiden. (Det blir tillräckligt med det ändå). Och är det på hemväg från stranden så kan ju glassmonstret titta fram när vi passerar glasskiosken. Nu låter det kanske som om man han får glass hela tiden. Och riktigt så är det inte. Men då han inte gillar godis speciellt mycket och glass är både svalkande och lite vätska i har vi i år inte hållit tillbaka på glassätandet för mycket. En mjukglass om dagen är bra :).

Så även om insulinet fungerade blev det en del korrande (extra insulin) innan vi tog beslutet att byta insulin, och då gick värdet tillbaka inom TIR inom ett par timmar. Man vill ju inte byta för tidigt om ett högt värde bero på något annat. Som felräknade av kolhydrat, missat insulin till mellis eller likande. För ja sådan kan faktiskt hända. Vi tänker diabetes 24/7 och en liten miss (5sec) kan ge tokiga värden som tar många timmar att få ordning på igen. Vi är ju inte mer än mänskliga. Och oftas 99,9% av tiden har vi koll. :P).

Diabetesläger

Igår fick vi en bekräftelse på att vi kommer få vara med på ett diabetesläger i sommar. Om inte Covid ställer till det, det är Diabetesmmamorna (klicka gärna på länken för att läsa om det) som anordnar lägret och vi är bokade på ett läger i Aspan i Blekinge. Exakt hur det kommer se ut vet vi inte än hänger som sagt var mycket på hur Covid håller i oss om ca 3 månader. Det normala är en långhelg med 3 nätter på lägret men det kan bli så kort som 27 timmar. Eller i värsta fall inget alls.

Lägret är till för diabetesbarn och en av deras föräldrar. Det handlar mycket om att träffa andra diabetes barn och föräldrar och kanske lära sig lite av varandra. Med allt som man har hört på sociala medier brukar dessa läger vara mycket populära bland barnen.

Under min uppväxt var jag iväg på 4 olika läger för diabetiker om jag minns rätt men tror inte de finns kvar. 3 gånger i Rättvik där vi lärde oss hantera diabetes under fysik aktivitet och att laga mat och ett i Stora Frö på Öland. Ölands lägret var inte lika stort som Rättvik men jag minns att jag satte ett rekord på att springa längst på en liten bana runt området och in i ett hus där det satt folk och mätte blodsocker på oss för att visa vad som händer med blodsockret under fysisk aktivitet. Då hade ju de lite snabbare mätarna kommit tog kanske 20 sec att mäta ett blodsocker men inget jag la tid på att vänta på. CGM hade ju inte kommit ännu så ända sättet var ju att mäta och känna efter i kroppen. Det första Rättviks lägret var ju tidig under min diabetes och den hjälpte nog till att öka mitt intresse för matlagning.

På lägret i sommar handlar det mest om roliga aktiviteter och nyttiga föreläsningar. Och framför allt träffa andra barn med samma livskamrat. Och för oss föräldrar bolla tips och tankar. För så är det ju det finns ju mer än ett sätt att flå en katt. Bara för att vi gör på ett sätt med Gabriels och min diabetes betyder det ju inte att det finns ett bättre sätt att göra i en given situation.

Nu håller vi tummarna att lägret blir av något som både jag och Gabriel ser fram emot!