Trollskog

Då kom dagen!

Då har vi uppmärksamt med en familje utflykt att vi har klarat igenom oss ett till år med allt vad det innebär inom diabetesvärden. Några saker har varit toppen andra har varit mindre bra. Men vi har fixat allt så bra det bara går i slutändan.

Det är ju lite fel att säga att vi fira 2 årsjubileum för Gabriel utan snarare att vi fixat 1 år till med diabetes!

Vad har vi gått igenom detta året då? Gabriel bröt armen med allt vad det innebar med smärta och konstiga blodsocker värden med det. Vi fick Control-IQ som underlättar en hel del när tekniken fungerar. Men det är ju just det när allt fungerar som det ska blir ju det oftast toppen. Men det är så mycket som kan spela in på just tekniken som man samtidigt vill förlita sig på. Allt från CGM till pumpinfarter till rätt basal doser och bolus kvoter. Minsta del som är fel och det blir värden som måste jagas ifatt och få till. Det senaste året har funkar bra med vår klippa till resurs. Men nu ansåg skolan att det ska ändras och göras om. Hur det blir vet vi inte än, Gabriel har en tendens att låta känslor ta över blodsocker värdet när han har den nya resursen och lägga sig lite högre. Det blir den 4:e resursen för Gabriel på 2 år, och varje resurs blir det jag som måste skola in och det tar upp till 3månader. Nu har denna resursen varit med i klassen och har lite koll men är fortfarande osäker och behöver mycket stöd än. Men det är bara att gilla läget och göra det bästa av situationen.

En rolig grej som vi haft detta året är ju Diabeteslägret i Aspan även om jag kom hem med så mycket verk att det tog en vecka innan jag var människa igen… Men vad gör man inte för sina barn 😉

Dagens jubileum om vi kallade det började med glass (vi har ju ett glassmonster i familjen).

Sedan blev det raukarna i Byerum

Med medhavd lunch.

Där efter for vi mot trollskogen

Efter trollskogen blev det faktisk lite dricka och en glass igen. Sedan var det dags att köra hemåt. Pga trafiken valde vi östra sidan mot Norra Möckleby. Det tog inte många minuter innan familjen slocknade en efter en. Själv fick jag sitta och njuta av den idylliska landsbygden på öns östra sida. Där man kan se alla små Ölands gårdar. Till slut kom vi ut på 136:an strax efter Algutsrum och insåg att vi valt rätt väg, kö hela vägen till Kalmar.

Nu tar vi nya tag och fixar ett år till!

PS Gabriel tog och fixade ett W för winner i blodsocker under tiden vi var iväg DS