CGM

Snart skola igen

Då går Gabriel från lågstadiet till mellanstadiet. Från 3:an till 4:an. Oj vad tiden går Gabriel fick ju sin diabetes sommarlovet när han skulle början 1:an så han hann med 1 år i förskoleklass innan Diabetes var ett faktum. Han vi kunna förhindra att han fick diabetes? Nej absolut inte!! Som ni som läst min blogg innan vet, typ1 Diabetes är en autoimmun sjukdom dvs det är kroppen egna immunförsvar som attackerar de insulin producerade betacellerna i bukspottkörteln.

Sitta veckan på sommarlovet kommer jag gå in i skolan och hålla utbildning igen. Tack och lov för resurserna vara kvar iår. Det är ett stort jobb att ”skola” in nya resurser tar upptill 3 månader innan de är mer eller mindre självgående. Men vissa behöver mer stöd en andra. VI har nu så att vi har en ordinarie resurs och en extra resurs som är första alternativet om resurs 1 är borta. Den resursen har senaste halvåret fått gå bredvid ca 1/2 dag i vecka för att hålla sig aktuell med vad som händer i diabetes hanteringen. Sedan är det ytligare en person som fått grundläggande kunskap i pump och insulinpenna hantering. Plus så finns en person kvar som har jobbat som resurs åt Gabriel kvar på skolan. Så det bör alltid finnas någon som kan hantera Gabriel diabetes med lite extra hjälp via sms och telefon samtal till mig. Det har gått så långt att vi har en telefon med ett extra abonnemang som alltid följer med som diabetestelefon. Den finns i Gabriel diabetes/skolväska hela tiden. (utom de få gånger jag har glömt att packa ner den då den ligger på laddning).

Tillbaka till veckan innan skolan börjar. Med 3 nya lärare som har Gabriel, klasslärare, ämneslärare och tillfällig idrottslärare (ordinarie som går på mamma ledighet och var 3:e backup resurs). Alla dessa 3 lärare behöver få lite extra information om vad som gäller och hur man ”hanterar” Gabriel när vissa situationer dyker upp. Men behöver också har grundläggande kunskaper om tex kolhydratsräkning, pennhantering osv om det skulle hända något så måste de kunna lösa situationer dyker upp. Planera för det värsta hoppas på det bästa är ett vanligt mantra i mitt huvud… I det avslutade mötet innan skolan slutade för att göra den första introduktionen till diabetes med de nya lärarna, fick jag en kraftigt positiv bild från klassläraren när hon fick höra att ordinarie resursen inte hade någon riktig rast där han lämnade över diabetes hanteringen helt till någon annan. Han hade koll hela tiden och fick ibland avbryta en rast och helt sonika hantera lite diabetes för tex låga eller höga värden. Det tyckte inte klass läraren var rätt utan helt enkelt sa direkt att jag tar hand om hanteringen på förmiddagen när du har en rast plus så tar jag eftermiddagen när resursen kör skolbussen för att få hem de barn som lite tidigare än 4:e klassarna.

En lösning som jag tänker är jätte bra för då blir det ju fler som är ”tvungna” att kunna hantera diabetes. Skulle det då hända något så kan klassläraren också agera resurs. Under det kommande mötet så kommer jag återigen agera nåldyna om ingen annan vill bli stucken av en diabeteskanyl. För en av Gabriel lösningar som finns kvar men inte lika tydlig är just att sticka med penna. Det är något som måste funka att göra. Skulle omnipoden lossna eller ge upp i förtid av en eller annan anledning måste de som finnas människor i Gabriels närhet kunna hjälpa honom att ge insulin. Visst vi skulle kunna lära ut att byta podden också. Men de måste fortfarande kunna ge insulin med penna. Varför? Jo vad händer om Gabriels telefon går sönder eller försvinner av någon anledning. Då måste man kunna bli analog och ge insulin på annat sätt mäta blodsocker analysera värden osv. Och då lättare att lära sig ett sätt än att lära ut flera olika och inte kunna något speciellt bra. För hur länge klarar man sig med förstörd podd eller telefon oavsett var man är? Ja det är två helt olika frågor. Utan telefon fortsätter Podden ge insulin enligt förprogrammerade basal programmet (basinsulin, motsvarar långtidverkade insulin om man har pennor) Vilket betyder att Gabriel bara behöver ges måltidsinsulin. Men är det podden som går sönder behöver man ha lite säkert heta marginal och de insulin Gabriel skulle ha från basal en gång i timmen eftersom han inte har något långtidverkade insulin. Här kan man börja laborera med långtidsverkande insulin men vi har valt att inte göra. För oavsett vad kommer en ny podd komma på kroppen inom en snar framtid. Lite beroende på vart jag befinner mig och hur lång tid som är kvar på skoldagen.

För många låter allt detta som rena grekiskan, och det är det säkert också. Vet inte hur många gånger Åsa sagt till mig när vi tittar på att ändra basaldoser och kvoter -Jag fattar inte vad vi ska göra jag vet ett han tex ska ha mer insulin men om kvoten ändra uppåt eller neråt för att få till det rätt. Något som många gånger är självklart för mig som levt med det i 33 år. Sedan har jag lite lättare att ”se” matte än vad Åsa gör. Något som båda våra barn har fått mer eller mindre.

BIld av Gordon Johnson från Pixabay

Vi närmar oss julen

Mindre än en vecka kvar innan Julen är här. Vad innebär julen för en diabetiker då? Ja det är inte så stor skillnad som alla andra dagar diabetes kräver samma kontroll och jobb för att få ihop. Det som är största skillnaden är ju all mat och julgodis. Så i regel går det åt en massa extra insulin. För så är det ju vi kan ju äta allt som finns på julbordet men behöver lite mer tid på oss att hitta rätt dos med insulin. Men kan ju föredra tex sockerfri julmust. Men jag är rätt glad av nu har insulinpump på Gabriel igen. För det är så mycket lättare att räkna ut insulindoser med en pump en att hålla på att knappa in kolhydrater aktivinsulin osv i ett excel har som vi gjort under insulinpennans tid.

Nu finns ju dokumentet kvar på min onedrive och alltid är tillgängligt om det skulle krångla med pumpen för mig eller Gabriel, vilket är rätt skönt att veta. Bakom ligger en rad olika beräkningar som är lätta att ändra för att få rätt dos vare det är till mig eller Gabriel som behöver det.

Men tillbaka till julen. Som jag skrev i ett inlägg på Instagram och Facebook för ett tag sedan kommer jag behöva byta min CGM på Julafton kanske inte optimalt med ny sensor när det som ofta är när det är jul mycket mat och en och annan julgodis. Men det är bara att gilla läget och göra det bästa av situationen. Om allt går som planerat behöver inte Gabriel byta vare sig pod eller CGM på julafton. Men blir det så har vi en väska med oss för allt som behövs. Planera för det värsta, hoppas på det bästa. Som ni förstår ska vi inte fira jul hemma utan ska till Göteborg för julfirandet. Om det inte händer något med restriktioner eller sjukdomar.

Men i morgon måndag blir först ett julfirande i schacket tecken. Julblixt med Nybro schacksällskap. Där det vankas Jullandgångar, blixtschack och julostar som vinster för de tre bäst placerade. Det blir det sista för schacksäsongen detta år. Men efter helgerna kör vi i gång igen.

Och med de orden önskar Gabriel och jag med familj er alla en God Jul

Infart, insulin eller 10 cm?

Något som ofta återkommer med diabetes hantering är felsökning, vad är det som inte stämmer. Det kan vara många olika saker. Förra veckan var det sjukdom som spökade med blodsockernivåerna. Igår i skolan var det troligaste att känslor tog överhanden och skickade blodsockret i höjd. Men i natt???

Jag vakande inte av höglarmet i natt förrän Åsa vaknar och utbrister men herregud. Åsa upp och dubbel kolla och ser om det går att ge någon med korrdos. Pumpen har ju jobbat på högvarv för att få ner Gabriel. 0,06 enheter föreslår pumpen. Han har rätt mycket insulin i kroppen så Tandem egna inbyggda system jobbar hårt för att få ner Gabriel till normala nivåer. men samtidigt har det varit några få av brott på CGM som kan ställa till det inklusive några compresion low.

Vi halv fem får jag larm om att det börjar stiga igen. Så jag stiger upp och tar ett blodsocker på Gabriel 17,8 mmol/l. Jag svär högt åt tekniken för CGM visar ju strax över 13 för även om han stiger igen är det inte med den farten. Knappar in det höga värdet i pumpen i min trötthet. och hämtar ketonmätaren för att se om 7 timmar höga värden gett honom syror. Den visar LO dvs inga ketoner. Misstänker nu att blodsocker inte ligger på 17,8 så mäter ett vanligt blodsocker igen, 13,6 mmol/L Stämmer ju perfekt med CGMen. Men jag gav ju insulin för 17,8 så nu gäller det att hålla koll om han blir låg istället. Lätt är det aldrig….

Vad är orsaken nu då till hans höga värden. Ja den som det visste kan vara insulin som tappat effekt men det jobbar ju ner honom ändå med en över dosering av insulin (gav ju insulin för 17,8 mmol/l och han sjunker nu sakta. Så tror inte det är infarten denna gång. och om han fått en duderkur av växthormoner lär vi väl se om en månad om garderoben behöver bytas för att han vuxit 10 cm till. Sen hjälper det ju aldrig till när ens föräldrar som ska hantera Gabriel diabetes var så trötta att det sov genom larmen. ZZZzzzzzzz

Ledsagararmband

Som diabetiker har man rätt till att ha ett så kallar ledsagarband på de svenska nöjesparkerna. Det innebär att man slipper stå i långa köer, bli stressad av att blodsocker kanske är på väg ner eller upp. I helgen var familjen på Liseberg ja dvs hela familjen utom jag, jag var hemma och höll ställningarna och jagade iväg det sista från min sjukdom. Nu visste vi att man hade rätt till ledsagararmband men hade inte fått till att frågade efter ett intyg om diabetes som i regel krävs för att man ska få ett så kallat ledsagararmband. Biljetter var förbokade för att säkerhetsställa att det skulle finnas möjlighet att gå. Men vad innebär det att har ett ledsagararmband då? Jo en person som måste vara minst 16 år följer med i detta fallet Gabriel när han ska åka diverse åkturer. Man få då gå före i kön för att just undvika diverse krångel med diabetes som det kan bli i långa köer. Om man köper åk biljetten på plats så innebär det även att ledsagaren får en gratis biljett som motsvarar den som personen som behöver ledsagas har. Nu hade vi ju redan bokat och betalat åkpassen, men Åsa tänkte att man kunde ändå fråga gästservice om exakt hur det funkade med ledsagararmband nästa gång eller om det kanske gick utan att ha själva intyget.

Sagt och gjort Liseberg sa självklart att det normalt sätt behövs ett intyg men denna gång gick det bra ändå. Det syntes ju tydligt med både pump och CGM sittande på Gabriel samt alla backup i väska saker som behövs för att kunna spendera dagen på Liseberg. De fick ledsagararmband och sa även att om de var 4-5 st av gruppen som ville åka fick alla gå före i kön. Med den otroliga service som Liseberg tillhanda håll blev det en riktig toppendag för hela gänget!

Att Gabriel vann storvinsten på att av få godisar han gillar blev ju inte fel heller! När Åsa kommit tillbaka till sin fars hus skriver hon ett tackbrev för det fina bemötande av Liseberg. Och personen som svarade på hennes mail visade sig ha ett brorsbarn som också hade T1D och verkligen kunde förstå hur STOR en sådan grej som att slippa köerna är.

Tack Liseberg för att ni gjorde det till en underbar dag för min familj!!!

Studsmatte effekten

Våren är här och studsmattan har kommit fram. och med den de snabba fallen…. Ja nu pratar jag inte om att barnen ramlar av mattan utan mer när det inte är en planerad aktivitet. Barn har en ju det korta tanke spannet att nu ska det hända, allt som tar längre än 1 min är jättelångsamt. Så när det bestäms att nu ska det hoppas gäller det att hälla i honom några dl saft och kanske preppa med en druvsocker eller två. Men ändå kan det ser ut så här.

2,2 mmol/l är det lägsta som CGM kan visa där av de raka 2 sista punkterna. Här har han redan innan CGM men visade 5,4mmol/l druckit ca 1 dl saft och ätit 6 druvsocker tabletter. Trotts det gör vi en dubbel kolla när CGM visar 4,1 mmol/l och får lite lätt panik när vi ser att all energi vi stoppat i honom inte räcker 1,6 mmol/l visar blodsocker mätaren. Det blir helt enkelt en kort paus i hoppade för att få den lille pojken, i med mer energi. Mer saft som är rätt stark och lite choklad för lite mer ihållande energi. Samtidigt så märks det inte mycket pojken mer än att han är lite sur för att han inte få vara kvar ute.

Vad man vad man letar efter så kan man hitta tecken på att han är låg, lätt glans i ögonen skakig på hand, och en lätt butterhet. Men han pratar inte osammanhängande och kan svara på frågor och tilltal. Helt enkelt en vanlig dag när studsmattan har kommit fram. 8,5-1,6 mmol/l på mindre än en halvtimme. Ut och på att igen!

Utvärdering

Gabriel har nu haft Control-IQ 5-6 veckor och jag är strax upp i 2 månader. Vi har inte fått till allt med Gabriels inställningar än även om det mesta funkar väldigt bra. På mig funkar det jättebra jag snittar dagligen 85-100 % inom målområdet. Gabriel ligger på 70-85% ca trotts lite berg och dalbana i skolan. Det är ju det där när han följer med på morgon på hundpromenaden, så blir i regel hela dagen lite bättre. Det svåra är att motivera honom till det. Meningen är ju inte att tjata sönder att det är bättre för diabetesskull och då i slutändan din egen skull. Tjat är ju aldrig bra och själv tycker jag att jag inte gör det så mycket. Men Gabriel anser att det är det enda vi gör just nu. Så var sanningen ligger är väl någonstans mitt i mellan. Det är som när man ber honom ta ett blodsocker så och inget händer direkt utan sitter och stirrar på dumburken. Efter 5 min frågar man om han tog ett blodsocker och kan då snäsa tillbaka jag har ju inte hunnit. Då har ju vi lagt blodsockermätaren jämte honom och han behöver inte ens ta blicken från tv.

För så är det ju för att Control-IQ ska funka måste ju CGMen stämma. För det är ju hopplöst när CGM exempelvis säger att han ligger på 4,4 mmol/l men fingret säger 6,0 mmol/l. Det ena värdet så är allt insulin strypt medans det andra är det på normal fart. Och är insulin strypt så blir ju effekten av att han stiger. Med det sagt så går det ju få till riktigt toppendagar med höga målområdes mönster.

Sedan kan nästa dag var på 65-70% som ser likadan ut i pumpinställningar och typ av dag med aktiviteter och annat. Men med små justeringar och tid att låta den få effekt så kommer vi göra så även Gabriel snittar över 85% målområdet varje dag.

Med allt detta sagt så är vi jättenöjda med Control-IQ, framförallt nätter är bättre för Gabriel = med vi får sova lite mer. Det är när CGM krånglar som det blir enbart ett fåtal timmar sömn. Men vem vet Dexcom G7 ligger för dörren och det verkar som även en konkurrerande CGM ska funka med Tandem inom något år, Libre 3. Det är spännande att läsa om vad som händer inom utvecklingen. Och allt efter som lillplutten växer kommer också CGMen funkar bättre. Det funkar ju bäst i lite hull som hans far har gott om 😉 .

Jobbig natt

Efter en rad olyckliga händelser så har det varit en riktig skitnatt.

Allt gick bra under dagen även om Gabriel blodsocker levde loppan som hoppade högt i skolan med ny satt sensor. Sedan kom efter middagen och vi hade toppen koll på hans blodsocker och då det var måndag kväll var det dags för friidrott. Nu börjar en rad händelser som spökade hela natten. Först hittade vi inte Gabriel telefon så vi kunde följa honom under friidrotten, han hade råkat sätta den på ljudlöst så det gick inte ringa till den. Under friidrotten tar vi av pumpen och stänger av Control-IQ så inte pumpen ger en ev korr på ett högre värde som den snappar upp. Blodsockret hålls mellan 4-6mmol/l under hela friidrotten. Jag är iväg på schack med ljudet avstängt på mobilen pga klubbmästerskap. Nu blir det så att Gabriel och Åsa glömmer sätta på Control-IQ och sedan till kvällsmaten så blir det så att dosen insulin för att ta hand om maten missas. Vilket leder till ett jätte högt blodsocker värde. Åsa korrar och försöker få ner det.

När jag kommer vid 21:30 ger jag igen en dos korr insulin vilket efter mycket om men så börjar blodsockret sjunka. jag märker då att måltidsinsulinet inte har getts vilket då förklarar det jätte höga värdet. Men han har börjat sjunka. Några timmar senare så larmar huset telefoner om lågt blodsocker och strax efter om akut lågt blodsocker. nu börjar jakten, jakten på att få upp blodsockret vid första lägre mäster jag inte blodsocker utan ger enbart druvsocker, några minuter senare får han en till det stannar av och går upp lite och sjunker sedan igen. Denna gången mäter vi blodsocker och jag uppmärksammar att stop innan lågt inte gått igång. han är fort farande låg även om fingret säger högre än CGM. Jag sätter igång Control-IQ och ger ännu en druvsocker. Nu stängs allt insulin av i pumpen och nu bör han stiga igen. Han har fått tillräckligt med druvsocker för att stiga trotts att pumpen inte hjälpt till innan med att få stopp på känningen. Men ca 15 min senare tjuter alla telefoner igen om akutlågt enligt CGMen ligger blodsockret på under 2,1 vilket är det lägsta värdet CGMen kan visa.

Denna gång är det Åsa som är upp och fingret säger 4,1 hon ger ändå en ny druvsocker. 15 mins senare tjuter alla larm igen. CGMen ligger på lägsta möjliga och den borde visa 4,1 som Åsa mätte för 15 min sedan. Denna gång är det jag som går upp igen och när jag kommer upp ser jag Gabriel vaken, och detta är den goda nyheten i allt. Han har vaknat för första gången av akutlågt larm någonsin, sedan att det inte stämde var en helt annan sak. Vi mäter igen och fingret säger nu 5,3 dvs perfekt. Men CGM ligger och slickar låg märket. Så här fortsätter det i några timmar till blodsockret ligger bra även om det går upp och ner lite men CGM var för lågt hela tiden. Till slut så har CGM stigit en liten bit och blodsockret är ca 1,9 mmol infrån CGM då kaliberar jag för att få slut på larmen. Men var hjälpte det 40 minuter senare är det dags igen larmar för akut lågt dvs under 3 trotts att blodsocker låg på 5,6. Vid kl 4 kalibrerar jag igen och där efter får vi slut på larmen men. Även om det är tid kvasr av natten så är man så mycket upp i varv att det inte blev mer än 30-45 min sömn.

BIld av PixelAnarchy från Pixabay

Så är det någon som möter OSS på jobbet idag så finns det en anledning till att vi går och ser ut som trötta koala Björnar…..

The morging from HELL

Var ska man börja…. Gabriel sensor har inte funkat som det ska inatt. Varit sensor fel långa stunder. Så morgon börjar med att jag hittar en liten pojk tittande på ipaden i sin egen byggda koja för natten.

-Okej Gabriel dags förfrukost och vi behöver nog byta sensor för nu har du bara 2 prickar på 4 timmar, så mät ett blofsocker och tar 28 kh för din frukost och knappa in det blodsockervärde så börjar vi med att byta din sensor så den funkar när ni det ska grillas ute till lunch.

-Du pappa vi måste byta insulin också.

Ja just det en gång i veckan byte vid båda samtidigt insulin då han byter varannan dag och jag var tredje pga. de olika infusionsseten.

-Emma är du på gång vi måste äta frukost innan vi ska ut och springa. Ropar Åsa upp mot övervåning. Helt plötsligt är det full fart i Carlssons kök. 4 personer plockar fram frukost diabetes grejer och mitt i alltihopa ligger Kricke och tycker att blockera är en rolig sysselsättning. Jag har fått fram min frukost och inser att jag behöver äta snart för jag sjunker sakta men säkert.

-Okej Gabriel var ska vi sätta sensor idag tycker du magen? säger jag.

-Svär inte ropar Gabriel.

-Va??? säger jag och Åsa skattar…

-Tror du jag vill ha den på magen fy dig farsan och säga så fula ord…

-Men du vet ju att vi måste variera områdena så att det inte blir så mycket sensorfel… Armen då?

-Svär inte ropar pojkvasken igen. Vi kan väll sätta den på benet.

-Det skulle behöva vila lite så vi inte övermättar det området. Men okej vi flyttar den lite, men sätt lite fart nu för jag skulle behöva äta lite också innan jag får känning. Säger jag.

Då är Åsa och Emma färdiga med frukosten och de 2 diabetikerna har inte ens börjat, kaffet har jag inte ens hunnit hälla upp. reser mig upp fyller på kaffet. Då piper Gabriel pump till. Byt sändare den har gott ut. Men va fan inte ens 5 minuter efter sensor start… Lätt irriterad nu när jag inte fått i mig någon frukost eller kaffe. Börjar jag söka i minnet för rutinerna för att byta sändare och behålla sensor. Byt Sändare ->starta utan kod-> låt gå 10 min->Stoppa sensor->Starta Sensor med kod. Försöker få upp den lilla jävla sändaren ur sensor utan att förstöra sensor med hjälp av 2 blodsocker test stickor. De som sitter runt bordet börjar se min frustration. Jag tittar på Åsa kan du fixa insulin bytet om jag försöker pilla med den här sändare och sensor eller? Åsa börjar fylla på insulin i reservoaren och helt plötsligt utbrister hon.

-Men det här funkar ju inte! Hon sitter med insulinet i sprutan som används och försöker pressa ut luftbubblorna. Men det går inte få ut något som helst ur nålen.

-Du har fått en bit av membranen i nålen du måste byta nålen. Säger jag.

-Ja ha men sist gick det ju, när jag tryckte lite och då sprutade jag ju ner dig med insulin he he…. Kommer du ihåg det Gabriel?

-Hi hi hi säger Gabriel

Jag blir mer och mer frustrerad blodsockret går ner ännu mer jag måste äta min frukost och få i mig lite kaffe. Tar 2 skedar av min Kvarg och dricker en mun kaffe.

-Kan jag gå nu? säger Gabriel.

-Vad tror du vi håller på och försöker får bort den gamla sändaren ur sensor på ditt lår du har byxorna vid anklarna och mamma ska sätta ny infart på dig. Nej du kan inte gå just nu!!!

-Men det står ju starta sensor på pumpen då kan jag ju inte byta insulinet. Säger Åsa.

1……2……3….. räknar jag tyst för mig själv innan jag säger

-Gå till baka i menyn och välj ladda.

Sändar fan har jag fortfarande inte fått bort. och då säger jag när nu skiter jag i detta en stund jag måste få äta min frukost.

-Kan jag gå nu säger Gabriel.

-Nej vi måste få klart detta först och jag måste få äta lite. säger jag med ett försök att hålla tillbaka frustrationen.

-Jag kan få ur sändaren säger Emma.

-Varsågod säger jag och pekar var hakarna sitter som måste släppas för att det ska gå att få ur den gamla sändaren.

3 sekunder senare har Emma fått hur den gamla sändaren. Jag av bryter min frukost för vilken iording gång vet jag inte och ska sätta i sändaren då jag inser att jag inte har tillgång till pumpen Åsa sitter och ju och byter insulin i den. slänger i mig den sista i min till tallrik och börjar byte insulin i min pump för att ha något att göra… När jag är klar säger Gabriel.

-Är du redan klar. Mamma håller ju fortfarande på.

-Kom nu Gabriel så sätter vi den nya infarten säger Åsa.

Gabriel reser sig med byxan runt anklarna och börjar gå runt bordet och vad vi alla tror är till Åsa för att hon ska sätta infarten. När då fortsätter han till Toan. Pojken har varit Kissnödig…. En stund senare kommer han med byxorna uppe.

-Upp med tröjan så vi kan sätta infarten på magen säger Åsa.

-Svär inte. Säger Gabriel

-infarten sätter vi på magen Gabriel. Säger Åsa och jag i kör.

-Men sist satte du den för lågt mamma vill inte ha så att kalsongen sitter över infarten…

-Nä okej då sätter vi den lite högre. Säger Åsa

Infarten blir satt och pumpen är igång. Dags att sätta i en den nya sändaren utan kod i 10 min.

-Sätt dig ner och ät upp din frukost nu Gabriel. Så ska vi strax stoppa och starta sensorn igen. Denna gång med kod.

Emma och Åsa ger sig iväg med hunden för en löp tur. Jag stoppar och startar sensorn igen och Gabriel går en stund till datorn. Äntligen kan jag dricka lite kaffe i lung och ro och skriva lite på bloggen om morgonen. Men innan jag ens hinner skriva ett enda ord ringer telefonen, det är Åsa som fått ont av skorna och vill ha sina gamla rosa skor som ska funka och springa i. Okej säger jag och ut och skrapar en tjock is från rutan och kan lämna av skorna. Väl hemma igen sätter jag munnen till kaffe och får mig en kall mun kaffe…. Tar muggen och ställer den i micron och kör i 2 minuter. Under tiden skriver jag första meningarna i bloggen. Micron plingar och kaffet är varmt. Sätter muggen till munnen och tar en stor klunk.

-SATAN skriker jag då det bara var lite muggen brända jag tungan och gommen rejält.

God Morgon på er!

Insulin förändringar

Ni som kikar på min facebook så att jag den 18 dec la ut något som jag kallade för skit kväll, det var mycket druvsocker och saft. Det var många låga värden som inte ville ge med sig. Detta har fort satt lite inte med en massa känningar (lågt blodsocker) utan att vi har ju fått fånga upp honom och dragit ner på insulinet en hel del. Förra helgen var han på en snittdygnsdos på ca 25 enheter denna helg är det 17 enheter. Och då han inte varit speciellt aktiv (kräver mindre insulin) Så det blir lite extra kollade på klocka och telefon för att fånga upp och göra justeringar. Det senaste dygnet om man bara tittar på statistiken är ju toppen.

Det man kan regera på är att det är lite mycket låga värden 21 st men några av dem är falska nattvärden där han legat på CGMen. Men 89% inom målområdet är ju jättebra. Hade man alltid det skulle det vara toppen! Men det blir lite mer koll och ”våga” ge mindre insulin för att bibehålla värdena men få bort de låga också. För optimalt ska ju vara att inte ha några känningar och ändå ha bra värden.

Laddar för besök

Idag har vi (Jag och Gabriel) ett läkarbesök med Gabriels diabetesläkare. Normalt är ju Åsa med också med pga Covid ska antalet personer som följer med en liten får det bara vara en förälder med. Nog för att Åsa har jättebra koll på diabetes osv. Men besöket ligger på mig då det är jag som har lite större koll och framförallt på Pump, CGM och teknikinställningarna samt matten som vi räknar på varje dag. Det ska bli lite intressant att se var HbA1c ligger på efter allt som hänt senaste veckorna. Med bruten arm krånglande CGMer osv. Ett HbA1c runt 45 kommer vi vara jättenöjda med.

BIld av dozemode från Pixabay

Men den största som hänt sedan vi sista mötet är ju tiden det tar att sätta infarten på Gabriel till pumpen. Innan kunde det ju i vaket tillstånd ta 2 timmar och 15 liter tårar. Nu tar det 5 sec och en High five!! Men något annat som har blivit mycket bättre är ju också sömnen inte Gabriels med Åsas och min. Gabriel sover ju som en lite gris nätterna igenom, utan det är med antal larm som kommer från Gabriel. Ibland är det höga larm och ibland är det låga. Självklart är det skitnätter fortfarande. Men från att ha ca 5 nätter under första året med diabetes utan av brott från larm är det nu minst 1 natt veckan som inte det inte larmar nån gång och nu mera räcker det många gånger med ett larm. Ta i trä!!!